Sårad & besviken

det jag hatar mest av allt är nog att bli besviken.
jag har ett halsband med det kinesiska tecknet för hopp på min handled, det är när man förlorar hoppet som man blir besviken helt enkelt, i alla fall jag.

Just nu är jag besviken på hur folk kan såra en så djup bara av ett enda ord, ett ord som förstör allt som man lyckats bygga upp. det är en sak om någon man inte känner råkar säga en kommentar som man kanske tar åt sig av, det kommer man över. men att folk som står en nära ett flertal gånger trycker på just den knappen som utlöser allt, då orkar jag inte mer.

Jag kan ta skit, det kan jag verkligen. Men om min bästa kompis & min pappa säger olika saker som de borde veta sårar mig då kan jag inte hålla inne tårarna. När jag väl gråter så gråter jag verkligen, och sen gråter jag för att de inte är värda mina tårar.

Jag antar att om man samlar allt inom sig så måste det släppa någon gång,
precis som i filmen mina jag och irene om ni har sett den?
inte för att jag tror att jag kommer att bli schitzofren till slut, men man kan ju inte fortsätta såhär?

Just nu vill jag bara iväg, ut & resa, flytta hemifrån, bara leva livet. Jag vill vara själv & självständig som jag är, jag vill träffa folk men inte för att jag måste. Jag är bara 17 år men jag är inte nöjd som det är nu, låt mig leva!

livet är inte rättvist, verkligen inte! Jag har fått det bevisat alldeles för mycket, speciellt av någon som hela tiden verkar visa det för mig.

och titta bara på michael jackson nu,
hur rättvist är det att king of pop ska dö? även om all skit så behöver världen en människa som michael, men även här har hoppet svikit mig lite till.

Läs även andra bloggares åsikter om , ,

This post was submitted by tibby.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>